Jag går sönder inuti när jag ser någon gå igenom något tufft, en situation som kanske ser tröstlös ut för tillfället. Önskar jag kunde ta allt jobbigt och trolla bort det! Mitt hjärta värker verkligen och jag vet inte vad jag ska/kan göra....
Livet tar ibland ovanligt skarpa svängar och man hänger inte alltid med. Trots att man vet att man långt fram kommer återhämta sig så är det otroligt svårt att ta sig upp på vägen igen.. I sånna här stunder är jag så otroligt tacksam över att jag och många andra, egentligen alla, har en Gud att vända sig till. Han kommer aldrig lämna ens sida, han har tröstande och uppmuntrande ord och hans kärlek är oändlig.
Glöm aldrig det... <3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
<3
Skicka en kommentar